header
      
 
   

TERMINOLOGI

Viktig Terminologi
Watt Mått på elektrisk effekt (w)
Volt Mått på elektrisk spänning(v)
Kelvin Mått på färgtemperatur (K)
Lumen Mått på ljusstyrka (lu)
Candela Mått på ljusintensitet (cd)
Ampere Mått på elektrisk ström
Avskärmning En distinkt linje av ljus som uppkommer tack vare skärmen i strålkastaren som har till uppgift att stoppa ljuset från att spridas uppåt. Orsaken till detta är för att motverka bländning av andra bilister.
Ljusmönster Mönster av ljus som projiceras på marken och inkluderar spridningsvinkel, bredd och djup på belysning.
HID (High Intensity Discharge)
= Gasurladdning
Halogen
= Glödlampa

Halogen

De senaste 50 åren har Halogenlampor används inom belysningsteknologin. Principen är relativt enkel: Extrem hetta används för producering av ljus. Halvljus på fordon fungerar vid 55 W effekt medan dimljus fungerar vid 35 W (ibland även 55 W). I helljuset används lampor på 55-85 W. Glödlamporna fungerar enligt en enkel princip men har sina nackdelar i effektförlust. Halogenlamporna producerar mer värme än incandescens (vanligt ljus). Vid användning av glödlampan börjar Volfram(W, atomnummer 74 i periodiska systemet) att avdunsta från glödtråden på grund av den hetta som produceras i lampan. Volframpartiklar som avdunstar avlagras på glasväggen inuti lampan (det är därför "döda" lampor är svarta). Glödtråden kommer efterhand att avge tillräckligt mycket Volframpartiklar för att tunnas ut, brytas och orsaka strömavbrott i ledningen.

På grund av att Volframpartiklar avdunstar väldigt fort har forskare kommit fram till att fylla glödlampan med tröga gaser, bl.a: Argon, Krypton och Xenon. Gasernas enda uppgift är att skapa ett inre tryck i glödlampan för att hindra Volfram från att avdunsta. När en volframatom har lämnat glödtråden blockeras den genast av xenonpartiklar som trängs och tvingar volframatomen tillbaka till ytan på glödtråden. Xenon används som huvudingrediens på grund av dess tröghet och tyngd. Xenonfyllda glödlampor har en längre livstid än vanliga glödlampor, men fungerar ändå inte i evighet då Volframatomer är mycket mindre än Xenonatomer och kan släppas genom vid avdunstning samtidigt som alla atomer inte hamnar på exakt samma plats där de avdunstade ifrån vilket leder till avtunning på vissa områden och som i sin tur kommer att leda till brytning av glödtråden.

High Intensity Discharge (HID)

HID teknologi kallas oftast gasurladdning och skiljer sig från halogenteknologin. HID använder sig av en lampa där två elektroder befinner sig i nära anslutning till varandra. Från lampan går två ledningar till en elektronisk HID ballast. Ballasten är en elektrisk krets som består av transistorer och resistorer. Ballasten fungerar som en tändbox för att starta urladdningsprocessen samt för att upprätthålla en jämn ström till HID lampan. HID lampan är fylld med en blandning av ädla gaser och alkalimetaller. I HID processen används gaserna som en del av belysningsprocessen istället för en buffertzon (som vid halogen). Vid antändning tar ballasten emot en signal på 35 W och 12 V och skickar en laddning på 25,000 V i den positiva elektroden inuti HID lampan. Detta ger upphov till en högintensiv båge av elektricitet mellan elektroderna, som exciterar xenongasen vilket leder till att gasen avger fotonpartiklar (ljus). Processen kallas Gasurladdning.

Ljuset har en högre styrka som produceras vid en högre ljusfärgtemperatur samt använder mindre effekt än halogen.

Skillnader/Fördelar

Några av fördelarna med HID jämfört med halogen är:

  • Upp till tre gånger mindre effektanvändning (HID = 35w, halogen = 55-100w)
  • Upp till fyra gånger mer ljusproduktion (HID = 2400-3200lu, halogen = 800-1700lu)
  • Upp till tio gånger mer högintensivt ljus produceras (HID = 202,500cd, halogen = 21,000cd)
  • Upp till sex gånger längre livstid (HID = 2500h, halogen = 400h)
  • HID ljus innehåller mindre infrarött ljus som tröttnar föraren och andra motorister
  • HID ljus lyser upp vägen med skarpare kontrast och naturligare färger
  • Halogenlampor producerar ljusfärger mellan 2300K-4000K (2000K är gulaktigt, 4000K är vitaktigt) Allt över det kräver ljusfilter (dimmer).
  • HID producerar en naturlig färg på 4100K upp till 6000K (4000K är dagsljus, 6000K är smått blåaktigt). Allt över det kräver ljusfilter (dimmer)
  • HID sprider ljuset över en jämn yta, med skarpa, väldefinerade kanter.

Val av lampa

I HID lamporna används D2S lampor. Det finns två stora färgval i HID-tekniken. 4300K som är OEM, vanligt Xenon, och 6000K som är lätt blåaktigt. De största tillverka an HID lampor är Philips och Hella-Sylvania där Philips skiner lite blåare än Sylvania lampan. Biltillverkare världen över väljer att ha antingen Philips eller Hella i sina bilar. Bland bilmärkena som väljer antingen Philips eller Hella räknas: Audi, BMW, Cadillac, Chrysler, Ferrari, Ford, GM, Honda, Jaguar, Lexus, Lincoln, Mercedes, Nissan, Porsche, Saab, Toyota (2003), VW. Hella-Sylvania och Philips tillverkar INTE lampor över 6000K. Hella har sitt högsta värde på 5400K medan Philips har 5800K (kallas dock lite missvisande för Ultinon 6000K).

Missförstånd

Många HID tillverkare väljer att sälja kit över 6000K (8000K->12000K). Folk köper dessa i tron att högre kelvin ger bättre ljus. Philips är den ledande tillverkaren av lampor världen över. Dess D2S lampor är märkta 4100K vid 12,8 Volt och avger 3200 lumen (ljusstyrka). Philips Ultinon D2S är märkt som 5800K vid 12,8 Volt och producerar 2400 lumen. Jo högre upp man kommer i Kelvin antal, desto mindre ljusstyrka avger lamporna och ljusintensiteten jämfört med halogen minskar markant. Genom otaliga tester i Tyskland, USA och Japan har forskare kommit fram till att 4300K är den mest funktionella lampan. Detta är anledningen till att biltillverkare världen över (bland andra Audi och BMW) använder 4300K lampor i sina bilar då dessa avger dagsfärgat ljus och tröttnar inte ut föraren samt andra trafikanter.

Varför verkar Audis och BMWs lampor blåa när de använder en vit lampa?

Svaret på detta ligger i hur strålkastaren är uppbyggd: transparens, böjning och reflektorns uppbyggnad bidrar till att forma en unik ljussignatur för varje bilmärke. Hos Audis och BMWs strålkastare böjs ljuset med hjälp av böjningarna i kanterna och ger på så sätt upphov till en prisma- effekt (ljuset böjer av mot mitten). Vitt ljus bryts upp i dess komponenter och blått ljus har högre energi, och absorberas sist men har längre räckvidd. Med denna effekt kan man se att BMWs ljus är endast blått/violett från sidorna men är ALLTID dagsvitt framifrån, på vägen eller inuti ljusmönstret. Fenomenet kan observeras när en BMW åker på en vägbula och bilens nos studsar upp och ned samtidigt som färgerna kastas blandas, men återvänder till en stadigt vitt sken på rak väg.

Högre Kelvintal än 4300 ger blåare ljus. Det blå ljuset har en hög difusdensitet som innebär att den utstrålar utåt istället för rakt fram. Detta resulterar i att stora delar av ljuset reflekteras åt sidan och uppåt och kan ha negativ inverkan på bilförarna runtomkring.

Detta kan illustreras i bilderna nedan där en bil har utrustats med 8000K HID halvljus och samma HID i det ena dimljuset (vänster i bild HID 8000K, och halogen i det högra dimljuset).

Ovan ser Ni hur 8000K ljuset glänser i dimman och fungerar som tröttande vid möte med respektive fordon. Jämför med den glansen från vänster dimljus(nästan noll)

Ovan visas en 8000K HID installerat på en Lexus. Notera den tydligt försvagade avskärmningen av ljuskällan ovanför brytlinjen samt ovanför räcket. Ljuset utanför brytlinjen uppfattas som glans och störande av andra bilförare.

Ovan visas en HID 4300K. Notera brytlinjens perfektion och dess väldefinerade kanter.

Text skriven och sammanställd av Stylabilen.se

Copyright © 2004

 
 

Hemsidan är optimerad för Internet Explorer